Jag arbetar just nu med ett IT-förvaltnings-team där vi kör Kanban. Med en Kanban-tavla visualiserar vi arbetet och identifierar potentiella flaskhalsar. Vi arbetar löpande med problem, orsak och förbättring. Vi har den senaste tiden börjat arbeta med klasser på aktiviteter/tjänster.
Vi arbetar frekvent och övervägande med saker som har fasta leveransdatum. Vissa gånger har det stor betydelse för hela verksamheten att vi håller leveransdatum. Andra gånger är det snarare önskvärt från beställaren att det är klart ett visst datum. På en tavla med en stor och dynamisk backlog kan det vara svårt för beställare att prioritera när de måste hålla reda på alla leveransdatum och samtidigt hur viktiga det är att datumet hålls.
Kostnad
Vi tittar på vad kostnaden blir om vi inte levererar till utsatt datum. Kommer det kosta väldigt mycket eller finns det lite utrymme för justering av planerad leverans. För att tydliggöra detta använder vi nedan klassificeringar (Baserade på David J Anderson beskrivning av Classes Of Service) Vi har fritt översatt vissa ord och gjort en anpassning som passar oss.
UTFÖR
Först och främst har en en utför-klass. Aktiviteter som klassas som utför ska påbörjas så fort som möjligt och vi ska lägga så mycket resurser vi behöver för att på snabbast möjliga sätt ta aktiviteten i mål. Vi har inte många men när dom kommer kan det handla om produktionsstörningar som gör att verksamheten inte kan utföra sitt arbete. Dessa rör sig i en prioriterad fil på tavlan. Går ej att planera, måste utföras direkt när dom dyker upp.
KRITISKT DATUM
Sen har vi aktiviteter som har ett kritiskt leveransdatum. Dessa aktiviteter har hög affärspåverkan om vi inte håller leveransen. Dessa aktiviteter är UTFÖR-aktiviteter men med skillnaden att leverandatum är i framtiden. Behöver inte påbörjas direkt. Går att planera.
FAST DATUM
Aktiviteter där affärspåverkan om vi bryter leveransdatumet blir ringa klassas som FAST DATUM. Dessa har ett tydligt leveransdatum men ofta hänger leveransdatumet mer ihop med planerade releaser än stora kostnader för verksamheten. Vi har möjlighet att i värsta fall skjuta på leveransen av dessa en kortare tid.
STANDARD
Detta är aktiviteter som ska göras men det finns inget datum då dom måste vara klara. Alla tjänar på att göra dom så fort som möjligt men dom har inget fast leveransdatum. Det kan till exempel vara förebyggande aktiviteter för att sänka risker eller förenkla/effektivisera arbetet.
Hur får vi standardaktiviteter att bli utförda om det hela tiden beställs fasta och kritiska-datum-aktiviteter? Att sätta begränsning i hur mycket arbete som får pågå samtidigt är ett sätt. När pågående arbete(WIP) begränsas kan detta ske per klass. T.ex. sätter vi WIP-Limit (Begränsningen av hur många aktiviteter som får vara påbörjade samtidigt) olika för de olika klasserna.
exempel:
WIP-Limit 1 10% - UTFÖR
WIP-Limit 4 40% - KRITISKA DATUM
WIP-Limit 4 40% - FAST DATUM
WIP-Limit 1 10% - STANDARD
Det innebär att när vi planerar aktiviteter tar vi automatiskt in STANDARD-aktiviteter när WIP-Limit för de övriga är fylld. Vi kan även procentuellt styra hur mycket aktiviteter vi måste arbeta med som är standard genom att justera WIP-Limit. Har vi en stor mängd förbättringsåtgärder som verkligen behöver göras kanske nedan fördelning gör att vi får mer av dessa proaktiva aktiviteter genomförda.
WIP-Limit 1 10% - UTFÖR
WIP-Limit 2 20% - KRITISKA DATUM
WIP-Limit 2 20% - FAST DATUM
WIP-Limit 5 50% - STANDARD
Så länge vi är noga med att vår totala arbetsbelastningen ligger justerad/med marginal efter vår förmåga att leverera har vi har möjlighet att göra klart aktiviteter i stället för att bara påbörja nya hela tiden. Då håller vi våra cykel-tider inom förväntade och uppskattade värden. Vi försöker nu noggrant klassificera allt samtidigt som vi diskuterar med beställare och beskriver våra klassers cykel-tider. Det hoppas vi gör vår leveranskapacitet tydligare och lättare att förstå.
Dagens Industri har utnämt Athega AB till ett av årets Gasellföretag. Mindre än 1 procent av Sverige aktiebolag klarar kraven för att utses till Gasellföretag. Begreppet Gaseller är skapat av den amerikanske forskaren David Birch. Han visade att det var de små, snabbväxande företagen som skapar de flesta nya jobben
Vi är självklart både glada och stolta över detta.
En gasell
- har offentliggjort minst fyra årsredovisningar.
- har en omsättning som överstiger 10 Mkr.
- har minst tio anställda.
- har de senaste tre åren kontinuerligt ökat omsättningen.
- har under samma period minst fördubblat sin omsättning.
- har ett samlat rörelseresultat för de fyra räkenskapsåren som är positivt.
- har i allt väsentligt vuxit organiskt, inte genom förvärv eller fusioner.
- har sunda finanser.
Google tar ett stort grepp genom att bygga en webbaserad kommunikation- och samarbetsplattform som i framtiden kan ersätta både mail, instant messaging och dokumenthantering.
Idén är att inte skilja på ovanstående. Detta genom att användaren skapar en informationsström(wave) vilken alla inbjudna deltagare kan följa och medverka i. Då kommunikationen sker i realtid blir allt väldigt dynamiskt. En och samma wave kan användas för att skicka ett mail, socialt nätverka eller tillsammans med någon redigera ett dokument. Gränserna suddas ut och informationen kan samlas på ett och samma ställe.
Gränssnittet kanske kan beskrivas(mycket förenklat) som en instant messaging wiki. När en deltagare initierat en ström kan alla deltagare se vad som skrivs i realtid. Allt uppdateras löpande bokstav för bokstav i allas klienter. En kraftfull editor hanterar text och olika objekt. Det går att dra in länkar till andra konversationer eller bilder rakt in meddelanden som omedelbart dyker upp för övriga deltagare.
Eftersom allt går att redigera inte bara det man själv skrivit, utan alla meddelanden i wave-konversationen, blir det enkelt för flera att samtidigt redigera eller kommentera i en och samma textmassa. På ett möte skulle alla kunna följa en Wave där protokoll skrivs och samtidigt själva slänga in kommentarer eller rättningar i realtid. Alla ändringar går att spåra och en hela wave historiken finns så att den går att spela upp från början.
Stavningskontroll jämför ord i sitt sammanhang så att mycket avancerade rättningar sker i realtid beroende på orden runt om kring. I demonstrationen får vi även se en imponerande översättningsrobot som i realtid översätter meddelanden.
Eftersom Google Wave är öppet kommer troligen en mängd nya funktioner och tjänster dyka upp. Både som enklare plugin eller helt separata applikationer som på ett eller annat sätt utnyttjar informationsströmmarna och plattformen.
Jag har länge använt ett screen capture-program för att komplettera dokumentation och manualer med tutorials som är lätta för användarna att ta till sig.
När det handlar om en steg för steg beskrivning av något i ett applikation tycker jag det både är väldigt bekvämt, för mig som gör det, och mycket lätt att förstå för användarna. Min erfarenhet är att det blir ett mycket uppskattat och givande komplement till övrig dokumentation.
På mitt uppdrag har jag arbetat med ett par olika lösningar för att spela desktop och visa hur man gör saker och sedan publicera dessa på support-web-sidor. Det kan handla om allt från hur en miljö är uppbyggt till handgrepp vid installationer mm. Jag tycker tekniken nästan kan mäta sig med att sitta bredvid någon och förklara. Speciellt om det är svåra gränssnitt där det finns många möjligheter att klicka bort sig eller när det gäller applikationer som inte är helt logiska.
Jag blev väldigt nyfiken när jag fick höra talas om en online screen recorder-tjänst som heter screentoaster. Efter registrering kom jag igång relativt snabbt.
Inom någon minut hade jag spelat in en första testfilm. Dom inspelade filmerna går sedan direkt att publicera till olika tjänster. Mycket lätt att använda och dom flesta funktioner finns där. Spela in från webcam och att lägga på ljud eller inte.